{"id":800,"date":"2023-04-14T18:10:25","date_gmt":"2023-04-14T15:10:25","guid":{"rendered":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/?p=800"},"modified":"2023-07-17T11:19:41","modified_gmt":"2023-07-17T08:19:41","slug":"un-rekordo-de-mi-chikes","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/un-rekordo-de-mi-chikes\/","title":{"rendered":"UN REKORDO DE MI CHIKES"},"content":{"rendered":"\t\t<div data-elementor-type=\"wp-post\" data-elementor-id=\"800\" class=\"elementor elementor-800\" data-elementor-post-type=\"post\">\n\t\t\t\t\t\t<section class=\"elementor-section elementor-top-section elementor-element elementor-element-2d89d819 elementor-section-boxed elementor-section-height-default elementor-section-height-default\" data-id=\"2d89d819\" data-element_type=\"section\" data-e-type=\"section\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-container elementor-column-gap-default\">\n\t\t\t\t\t<div class=\"aux-parallax-section elementor-column elementor-col-100 elementor-top-column elementor-element elementor-element-6cc88108\" data-id=\"6cc88108\" data-element_type=\"column\" data-e-type=\"column\">\n\t\t\t<div class=\"elementor-widget-wrap elementor-element-populated\">\n\t\t\t\t\t\t<div class=\"elementor-element elementor-element-31f9a57c elementor-widget elementor-widget-text-editor\" data-id=\"31f9a57c\" data-element_type=\"widget\" data-e-type=\"widget\" data-widget_type=\"text-editor.default\">\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t<p><span style=\"font-weight: 400;\">En el anyo 1942 ayedado de 7 anyos mi padre me avia yevado a Edirne sivdad turka ke tiene frontiera kon la Gresya i la Bulgariya.\u00a0 En paseando al bodre de la Maritsa el rio ke esparte la Gresya de la Turkiya vimos de lechos en el lado grego soldados kon uniformas de kolor maron.\u00a0 Mi padre sovre esto me avia dicho ke estos eran soldados alemanes ke okupavan la Gresya.<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">La verdad es, ke todo en oyendo kada dia en mi kaza lo ke se estava pasando en Evropa sovre la Segunda Gerra Mondiala no me rendi kuento kualo mi padre me keriyia dar a entender en yevandome al bodre del rio.\u00a0<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Una semana antes del viaje en muestra kaza en Estambol mi madre ke era nasida en Edirne me avia dicho ke seriya bien de vijitar la sivdad onde se engrandesyo para ke me ambeze mas sovre su famiya Bennun i ke sus primos i sus famiyas tengan la okazyon de konoserme.\u00a0 Esta idea me avia plazido muncho i es ansi ke estava tresalido de viajar kon mi padre un dia de viernes de Estambol a Edirne en el mes de Avril.<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">En kamino komo siempre el uzava, el me konto sovre su chikes i su\u00a0 manseves, sovre todo de sus estudyos\u00a0 en eskolas alemanas en Estambol i en Alemanya.\u00a0 El fue ijo regalado ke no tuvo el mazal de konoser a su padre el kual avia disparisido kuando el teniya un anyo lo ke aklara la raz\u00f3n por la kuala lo yamavan Marko al lugar de Hayim Vitali.\u00a0 En akeya epoka para guadrar un guerfano de ora mala se uzava aperfijarlo i ajustar a su nombre el nombre de Marko.\u00a0\u00a0<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">\u00a0Ademas no me akodro kuantena ves era, me konto sovre su servisyo militar durante la Primera Gerra Mondiala en la kuala fue uno de los primeros soldados otomanos vistidos de blu, kolor ke reprezentava la aviasyon de akel tiempo.\u00a0 Siendo tresladador del Marechal Bronsart von Schellendorf el se topo en \u00c7anakkale (Dardanelles) durante el konflikto i se suvyo munchas vezes en balones dirijivles de la armada almana. Sovre todo el me konto el espanto ke tuvo la primera ves de estar en la kabina del bal\u00f3n , dia ke uvo un ayre fuerte ke los meneyo\u00a0 komo una pluma.\u00a0<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Anyos pasando despu\u00e9s de mi barmitzva \u00a0 entend\u00ed la raz\u00f3n por la kuala este ombre tan entravado i seryo me yevo a Edirne. \u00a0 El ya avia vizyonado de muncho mas antes las intisyones de los nazistos de matar a los djudyos.\u00a0 Marko Vitali Salti durante su manseves fue un ombre de disiplina, de kultura, amator de muzika klasika (tanyiva viol\u00edn), i laboryozo. Su mas grande trajedia fue la Shoa en la kuala peryo todas sus relasyones i amigos en Almanya en despartes de la peryita de primos ermanos i de sus famiyas de la parte de mi madre ke bivian en Salonik.\u00a0<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Kuando pregunti a mis paryentes la raz\u00f3n por la kuala vijiti Edirne kon mi padre, la repuesta fue kurta i klara.\u00a0 Rekonoser los soldados almanos para ke sean markados en mi memoria.\u00a0 Por ke el grande espanto ke teniyan en akea epoka era ke kada dia se aspera una envazyon nazista en Turkia, por ke el buto de Hitler era de konkuistar los pozos de petrol de los Kafkases, dunke o pasar por la Turkiya o atakar la Rusia.\u00a0<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Kuando la novela vino ke la Almanya deklaro la gerra a la Rusia los djudyos de la Turkia tomaron un grande reflo de kontentes por ke esto keriya dizir la salvasyon de 80.000 djudyos turkanos de ser kemados por los nazistos. Mi padre, me kontaron, a la novela se metyo a baylar koza ke no se asperava de el.\u00a0<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Enfin, el me dyo a entender ke si los Almanes ivan a entrar i okupar la Turkia uno de los primeros ke ivan a matar entre los djudyos iva ser el, visto ke el era bien konosido por los almanes biviendo en Estambol kon los kualos tuvo relasyones amikalas i profesyonalas antes la gerra. Ademas ajusto ke en kavzo de envazyon me ivan a mandar de vista a la sivdad de Samsun, sivdad al bodre de la mar Preta, ande un serkano amigo muzulmano de muestra famiya, para ke sovrebiva i testigue de lo ke eventualmente afitara a mozotros djudyos.\u00a0 Es ansi ke entend\u00ed por ke durante anyos yevi en mi pecho\u00a0 komo un sutyen una bolsa kuzida en kaza, onde sin saverlo avia miles de liras, paras ke devria servir para mi egzistensya en Samsun sin ser a la karga de los balabayes.\u00a0\u00a0<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Ansi rengrasyo al Todo Polerozo ke no uvo menester te todas\u00a0 estas prekosyones.\u00a0\u00a0<\/span><\/p><p><span style=\"font-weight: 400;\">Dr. Selim Salti, 2021<\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t<\/section>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En el anyo 1942 ayedado de 7 anyos mi padre me avia yevado a Edirne sivdad turka ke tiene frontiera kon la Gresya i la Bulgariya.\u00a0 En paseando al bodre de la Maritsa el rio ke esparte la Gresya de la Turkiya vimos de lechos en el lado grego soldados kon uniformas de kolor maron.\u00a0 [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":355,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[21,34,20,23,22],"class_list":["post-800","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized","tag-blog","tag-childhood-memories","tag-ladino","tag-un-rekordo-de-mi-chikes","tag-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/800","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=800"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/800\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1930,"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/800\/revisions\/1930"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/media\/355"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=800"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=800"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.saltifoundation.org\/he\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=800"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}